I boken The Elements of Journalism diskuterar Bill Kovach och Tom Rosenstiel journalistikens viktigaste beståndsdelar. En efter en betas de av och som läsare och journalistikstuderande är det svårt att inte hålla med om vikten av samtliga punkter. Med hjälp av åtskilliga exempel diskuteras det också hur journalistiken och medias roll har förändrats genom tiderna.
En sak som har bidragit till stora förändringar för både läsare och journalister är den tekniska utvecklingen och de sociala mediernas framtåg. Nymodigheterna ställer krav på nytänkande inom journalistiken i allmänhet och gammelmedierna i synnerhet. Anpassning är nödvändig för att kunna hävda sig i konkurrensen och överleva i en miljö där de svaga – dvs de mindre anpassningsbara - riskerar att gå under. Läsarna å andra sidan möts av ett enormt hav av information som det gäller att sålla bland varför det samtidigt ställs högre krav på källkritik.
För att hävda sig i konkurrensen ser vi hur gammelmedierna anammar det ena sociala mediet efter det andra. Numera är det till exempel möjligt att kommentera tidningsartiklar via nätupplagor eller att med hjälp av verktyget Twingly söka länkar till relaterade bloggar i anslutning till en artikel. Men gammelmedia använder också sociala medier för att få nys om nyheter och hitta uppslag till artiklar. Ett exempel på det sistnämnda är Göteborgs-Posten som har ett samarbete med barn-och familjesajten Familjeliv.se och ofta skriver om ämnen som debatteras där.
Samtidigt som fördelen med den demokratiska aspekten av sociala medier knappast går att förneka finns det dock andra aspekter som är mindre positiva. Inom journalistiken finns det bland annat pressetiska regler som är till för att upprätthålla ett slags ordning och etiskt rättesnöre för den journalistiska yrkeskåren. Inom sociala medier saknas det motsvarighet och alla bedömningar blir upp till det egna samvetet. Resultatet blir att vi som läsare i ännu mindre grad än tidigare kan lita på att det vi läser är sant.
Av de tio punkter som nämns i The Elements of Journalism definierar den första just vikten av att hålla sig till sanningen; "Journalism’s first obligation is to the truth". På senare tid har det på flera håll publicerats falska nyheter, historier som har dragit oss vid näsan och lurat både läsare och nyhetsmedier som har rapporterat "nyheten" vidare. En av dessa handlar om bloggen A gay girl in Damascus skriven av Amina Araf, en syrisk lesbisk kvinna som i själva verket visade sig vara en 40-årig amerikansk man vid namn Tom MacMaster. Den regimkritiska bloggen som startade så sent som i februari hade en halv miljon följare och när Amina plötsligt ”försvann” skrev 50 000 personer på en protestlista för att visa sitt stöd.
Frågan om bloggens innehåll kan ha ett värde trots att den är påhittad kan visserligen diskuteras, men oavsett vad man anser om det är risken att allmänhetens förtroende både för journalister och för vad som skrivs på nätet urholkas när falska nyheter och bloggar avslöjas.
Kanske är det för mycket begärt att alla som skriver för allmänheten, må det vara journalister eller privatpersoner på nätet, ska ta till sig vad Kovach och Rosenstiel anger som punkt 9 i The Elements of Journalism; Its practitioners have an obligation to exercise their personal conscience? Men hoppas kan man ju alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar